Hahaha sitter och tänker på filmen jag och min lilla Tina gjorde med konstiga effekter, hon säger "haha denna kommer nog inte ut på faceboo.." och jag avbryter med världens läte "CHRIIIIIIAAAAAHHHHH!" haha ojojoj. 

Ska sova snart, tänker fortfarande alldeles för mycket, men har blivigt lite bättre nu. Kom på varför också. Jag är sexton, fyller sjutton snart - i april. Och allt går så JÄKLA fort nu tycker jag, så jag anser att jag "snart" fyller arton och jag VILL INTE.

Det känns som att där går gränsen. Där är slutet? Innan arton ska man ha bestämt vad man vill med livet. Vill man vara hetro eller homo, vill man vara kille eller tjej, vill man utbilda sig till linjen man har gått i tre år? osv osv. Vet att i allafall de första frågorna är väldigt seriösa. Men sånt TÄNKER jag ständigt på nu när tryggheten bara dragits bort.

Joel, en kille jag tycker om. En kille som tycker om mig tillbaka. Har åkt till himla KENYA i TVÅ OCH EN HALV himla månad?! ÄR det då så konstigt att jag tänker på sånt här? Är det "seriösa" tanker, ärligt? Könsbyte? knappast. Varför tänker jag då på det? Usch nej jag vill inte. Vill bara försvinna. Vill åka till honom i kenya. För livet hänger på allt runtom en. Faktiskt, så är det ju? Tycker jag om någon som tycker om mig, pratar man med varandra, man träffas (fast svårt i detta fall) osv osv. När det bra rycks undan för en så blir ju inget riktigt "som vanligt" för i mitt fall kretsar mitt liv lite runt den man "är kär i", eftersom att man tänker på den personen, pratar om och med den personen osv. Då är det en vardag, vad händer då när vardagen försvinner? JO detta.

Ingen läste det så här kommer bilder från hur jag såg ut innan jag försvann iväg till scouterna och tjockade semlor.

HAHAH MITT FEJS! HAHAHHA OMFG. så ser jag inte riktigt ut, eller?

PEACE OUT MADA*******! LOVE.