Jag vill att någon ska älska mig. På riktigt, vara sådär kär i mig så han tycker jag är fin. Fin jämt. Med eller utan smink, dag som natt. Jag vill att någon ska tycka om mig för den jag är. Behandla mig som att jag vore det värdefullaste i världen, aldrig vilja göra illa mig.

Som i filmen Dear John. Sitter och tittar på den nu, jag gråter. 

Den är så fin, den är så sorglig. Jag vill ha en John, en John som vill vara med mig resten av sitt liv. Även om det inte blir så, så vill jag att han ska känna så om mig DÅ. Där och DÅ. Det är allt som spelar roll.

Jag tycker om någon mycket, jag har gråtit för den här personen. Och andra, som inte gett ett skit tillbaka. Jag vet att den här personen tycker om mig. Men jag vet inte hur mycket, jag vet ingenting. Jag vill att han ska titta på mig och bara ja. Men jag vet att han inte gör det. Visst tycker han väl att jag är fin, men jag tror inte jag betyder särskilt mycket för honom. Tyvärr.

love hurts.

Jag orkar inte med trycket jag får i bröstet när jag tänker på dig.

NU ska jag snart åka till skolan! 

Har en enkel påklädning idag, strumpbyxor, franstopp, kavaj och halsduk! WOHO.

heidå.

                                                    Snart så.

Jag är så himla ledsen, blir det jätte ofta nu för tiden.

För jag känner mig ensam, bortglömd och obetydlig.

Jag vet att jag har vänner som älskar mig, familj som älskar mig. 
Det är inte det.

Mitt hjärta har bara hamnat snett, jag vet inte hur jag ska fixa det.

And it hurts me really, really bad .

Inside my heart is breaking. My make up may be flaking.

But my smile still stays on. The show must go on! 

Jag har glömt bort dig min underbara bloggis.

Helt jäkla citronopäron, menmen!

Idag har jag åkt skidor (är på landet), köpt en ny skidmunkis, stor som fan.

Ser ut som en sån dära 360° hoppare nu, men jag kan inte ens 180° än, h3h3h3.

Jag saknar dig J, kom hem. NU. pronto pronto.

PEACE,